Kvalifikationsperspektiv i kompetensförsörjning skapar omsättning på arbetsmarknaden
Inlagt av Per Ahlqvist 2011-11-11 12:25 | Uppdaterat av Per Ahlqvist 2011-11-14 09:12 | 0 Kommentarer | Taggar: Arbetsliv, Generationsväxling, Kompetensförsörjning, kompetensutveckling, lärandemiljö, NQF, samverkan skola-arbetsliv, Validering, Vuxenutbildning, Yh-myndigheten, Yrkeshögskola
Rekordmånga studerar idag samtidigt som arbetslösheten, framför allt bland unga vuxna, ligger på rekordnivåer. Samtidigt har arbetslivet problem att hitta kvalificerad arbetskraft. Ett område som därför är oerhört viktigt att utveckla är att svenska företag nu får stöd i att planera för sin framtida produktionsutveckling utifrån ett kvalifikationsperspektiv.
Sverige ligger i topp i världen i att erbjuda sina medborgare välfärd som bygger på en relativt stark samhällsekonomi. Alla håller kanske inte med om beskrivningen och det finns också risk att vi missar innebörden av de utmaningar samhället står inför de närmaste 15 åren. Den generationsväxlingen som just nu pågår riskerar att rejält öka besparingskraven på ett redan anorektiskt välfärdssystem. Flera parallella åtgärder och reformer är på gång med sikte på ökad sysselsättning, där en bra samverkan skola-arbetsliv lyfts som en av huvudfrågorna. För att behålla en acceptabel välfärdsstandard så behövs fler skattekronor när samhällets demografi nu svänger över mot ännu färre i arbete, jämfört med den grupp som bland annat istället får pension.
Arbetsförmedlingen lyfte för snart två år sedan behovet av att öka andelen yrkesarbetande för att finansiera den ökande försörjningsbördan. Af ger inga precisa svar på hur arbetstillfällena kommer att öka, men samhället måste bidra med en rad olika insatser för att åstadkomma högre sysselsättningsnivåer. Dagens arbetslösa beskrivs som den arbetskraftspotential som skall dra in skattekronor till finansieringen av välfärden.
- tidigare anställda som saknar gångbar kompetens på dagens arbetsmarknad
- ungdomar utan godkända betyg
- utbildade inom yrken med arbetskraftsöverskott
- utlandsfödda, främst kvinnor
- funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga
- äldre långtidsarbetslösa
Tyvärr tvingas de organisationer som ansvarar för produktionen av arbetskraft nu att lägga i nästa växel i besparingståget, på grund av den globala ekonomiska recessionen. Det pågår, trots ekonomiska begränsningar, arbete med flera reformer som kommer att bidra till att möta företags behov av kvalificerad arbetskraft. Skolverket och Yh-myndigheten sätter via arbetet med Gy2011, Vux12, Yh-utbildningar och NQF ett ökat fokus på arbetslivet lärandemiljöer. Frågan är hur den grupp som arbetsförmedlingen beskriver får ta del av detta fokus?
Kvalificera arbetslivets lärandemiljöer

Lärarnas riksförbund och Svenskt näringsliv presenterade nyligen en undersökning kring samverkan skola-arbetsliv som pekar på många brister. Det finns trots detta många goda exempel hur samverkan kan bedrivas med hög kvalitet. Collegearbetet skapar ofta strukturer som utgår från arbetslivets kvalifikationskrav och som kopplar ihop lokalt och regionalt arbetsliv med utbildningskrav. Kravet på Yh-utbildare att deras kurser matchar yrkesområden där det finns behov av arbetskraft är ett annat exempel. Utförare inom arbetsmarknadsåtgärder bidrar också till strukturer som underlättar att kvalifikationer från praktik leder till arbete.
Stöd för produktionsutveckling utifrån ett kvalifikationsperspektiv
Ett område som också är oerhört viktigt är att svenska företag nu får stöd i att planera för sin framtida produktionsutveckling utifrån ett kvalifikationsperspektiv. Likväl som staten behöver skattepengar från fler anställda för att möta de beskrivna utmaningarna så bygger detta också på att företag har möjlighet att utveckla och anpassa sin organisation efter kundbehov, trender och efterfrågan på marknaden. Större företag har ofta en HR-verksamhet som backar upp dessa behov, men för många företag som saknar resurser för sådan planering är det produktion här och nu som upptar arbetet. Om ett företag får möjlighet och stöd, i att beskriva kvalifikationskrav på arbetsplatsen i utbildningstermer, skapas ett vidare möjlighetsfält som också berör samverkan skola-arbetsliv. Sverige har en nationell standard för kvalifikationer, dvs den standard som Skolverket, Yrkesnämnder, Yh-myndigheten och Högskoleverket ansvarar för. När de lokala och regionala kunskapskraven inom utbildning används när ett företags kompetensinventeras skapas en vinn-vinnsituation med flera dimensioner.
- Vi har en förmåga att idag koncentrera oss på kunskapsinnehållet i kvalifikationer, dvs. som teoretisk och erfarenhetsmässig. Kombinationen av formella kunskapskrav och arbetslivet lärandemiljö bidrar också till att lyfta kunskapskrav som berör färdighetsmässiga kvalifikationer som kognitiva och praktiska färdigheter, dvs användning av logiskt, intuitivt och kreativt tänkande samt manuell skicklighet och användningen av metoder, material, verktyg och redskap. Detsamma gäller kunskapskrav som lyfter den kompetens som visas inom ansvar, självständighet och samarbete i arbetet.
- Företaget får möjlighet att värdera den kvalifikationsnivå som olika arbetsmoment kräver, både på kort och lång sikt. Förhållningssättet underlättar kompetensplanering och rekrytering.
- Eftersom de kvalifikationer som krävs för arbetsmomenten beskrivs som kunskapskrav, finns också en bevisföringsbeskrivning kopplade till varje krav. I samverkan med lokala och regionala utbildare skapas därför strukturer för kompetenskartläggning, utbildning och validering av anställda. En validering kan innebära att den anställde får möjlighet att fylla på med specialistkompetens.
- En lärandestruktur skapas för att ta emot elever som har arbetsplatsförlagda delar i sin utbildning.Eftersom ”resultaten av lärande” är hämtade från lokalt och regionalt utbildningsutbud så kan APL, lärling och LIA kopplas till arbetsplatsen.
- Deltagare som skall ut i praktik i en arbetsmarknadsåtgärd kan få sin praktikperiod beskriven som resultat av lärande i ett intyg som kan användas för att matcha praktikanter mot utbildning och arbete.
- Fokus på lärandemiljön skapar möjligheter att se resultat av lärande framför förutfattade åsikter runt kön, etnicitet, handikapp och andra hindrande förhållningssätt.
- Egenvärdet i att få sina kvalifikationer från arbete beskrivna i utbildningstermer.
I detta sammanhang kommer överföringsverktyget NQF, som just nu utvecklas, att spela en stor roll eftersom referensramen bla. syftar till att formalisera kvalifikationer oavsett hur de erhållits.
I sammanhanget med tidigare beskrivna reformer finns alltså en möjlighet med att stötta svenska företag i detta arbete för att skapa den omsättning på arbetsmarknaden som behövs för att ro hem vår välfärd framöver. Ett sammanhang där anställda, elever och arbetslösa kan kliva in i arbetsuppgifter som har behov av individens samlade kvalifikationer.
Läs mer om hur Kvalifikator kopplar kunskapskrav från utbildning till arbetsuppgifter i arbetslivet
NQF erkänner arbetslivets kvalifikationskrav
Inlagt av Per Ahlqvist 2011-10-17 17:18 | Uppdaterat av Per Ahlqvist 2011-11-10 14:27 | 1 Kommentarer | Taggar: Arbetsliv, lärandemiljö, NQF, Validering, Vuxenutbildning, Yh-myndigheten
|
Läs Kvalifikators artikel i KOM Nr 3 2 |
Skola och arbetsliv står inför stora utmaningar när samhällets försörjningsbörda ökar dramatiskt. Trots att rekordmånga studerar har svenska företag paradoxalt nog svårt att hitta kvalificerad personal samtidigt som många går arbetslösa. För att möta arbetslivets kvalifikationsbehov finns idag ett tydligt fokus på arbetslivets lärandemiljöer. I detta arbete kan NQF bli ett verktyg som bidrar till ökad omsättning på arbetsmarknaden. |
|
KOM ges ut av förbundet ViS, Vuxenutbildning i samverkan. ViS kärnfrågor är bättre infrastruktur, ökad tillgänglighet, högre kvalitet och pedagogisk utveckling. |
Tidskriften KOM, eller kommunikation mellan vuxenutbildare, är ett samlande organ för svensk vuxenutbildning. KOM speglar vad som händer i den vuxenpedagogiska vardagen i Sverige och i övriga Europa, inom forskningen och i det politiska spelet kring vuxenutbildningen. Tidskriftens spalter är öppna för reportage och debatt i alla frågor som rör vuxenutbildning. |
Skolan förbereder för få elever för yrkesliv
Inlagt av Per Ahlqvist 2011-09-22 06:59 | Uppdaterat av Per Ahlqvist 2011-10-17 17:24 | 2 Kommentarer | Taggar: kompetensutveckling, lärandemiljö, lärarnas riksförbund, prao, samverkan skola-arbetsliv, svenskt näringsliv
![]() |
![]() |
En undersökning från Demoskop beställd av Lärarnas riksförbund och Svenskt näringsliv visar att endast tio procent av Sveriges företag tycker att skolan förbereder eleverna inför yrkeslivet. Hälften av företagen har svårigheter att anställa personer under 30 år med rätt kompetens.
Att samverkan skola-arbetsliv inte fungerar tillfredsställande är ingen direkt nyhet, tvärtom så är det märkligt att så lite sker trots behovet. I undersökningen lyfts att baskunskaper och social kompetens är elementära för en elev att ha med sig till arbetslivet.
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund och Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation Svenskt Näringsliv skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter att de vill utveckla och utöka praoverksamheten till tre perioder under grundskoletiden, dvs två veckor på högstadiet och en vecka i gymnasiet.
Det är ingen hemlighet att elever, som via strukturerat lärande på arbetsplatser, får ökade insikter i arbetsliv och har möjlighet att se sammanhanget som baskunskaper och social kompetens placeras i. Artikelförfattarna menar att det kan motivera eleverna att studera mera eller göra ett särskilt yrkesval samtidigt är det företagens gyllene chans att visa sin verksamhet och vad som krävs i arbetslivet.
Kvalificerat ser tyvärr en tydlig paradox i kontakten skola-arbetsliv. Skolan är väldigt bra på att beskriva både sk hårda och mjuka delar i sina utbildningsmål men är sämre på att erbjuda olika lärandemiljöer som skapar förståelse för det sammanhang utbildningskraven skall placeras i. Arbetslivet i sin tur har naturligtvis inga problem med sammanhanget som hårda kvalifikationer placeras i. Däremot så har det visat sig svårare att beskriva hur social kompetens, samverkan, ansvar och självständighet kopplas till olika arbetsmoment, till och med för sina egna anställda. Det finns självklart undantag men behoven av någon sorts modell för detta är stora.
Kvalificerat ser en spännande utmaning i att dels förlägga mer av skolans utbildande moment i arbetslivets lärandemiljöer, dels i att beskriva kvalifikationskrav på arbetsplatser genom att omvandla matchande kunskapskrav från utbildning i olika arbetsmoment, något som också skulle öka anställdas möjlighet till validering och kompetensutveckling. Vi har inte längre tid att vänta på förändringar, vår välfärd riskeras punkteras om inte omsättningen på arbetsmarknaden stimuleras så fler personer har möjlighet att bli skattebetalare.
Fler studieplatser får inte fler att studera per automatik
Inlagt av Per Ahlqvist 2011-09-15 07:29 | Uppdaterat av Per Ahlqvist 2011-09-15 14:58 | 4 Kommentarer | Taggar: Generationsväxling, lärandemiljö, Validering, Yrkeshögskola, Yrkesvux
7 500 nya platser inom yrkesvux och yrkeshögskola finns budgeterade för 2012-2013 i regeringens sk ungdomspaket. För Vuxenutbildningen i Sundsvall-Timrå motsvarar det ungefär ett 50-tal nya platser. Nu är det inte så enkelt att fler platser leder till fler studeranden. Det handlar också om att förbättra villkoren för studier säger Åsa Berglin-Johansson, avdelningschef på vuxenutbildningen i Sundsvall, i en artikel i Sundsvalls Tidning.

Utbildning ger arbete. I Sundsvall får idag 65 procent av dem som gått en yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning arbete efter sin utbildning, enligt Åsa Berglin-Johansson. Problemet är att intresset för yrkesvux minskar och hon menar därför att det inte räcker med att bara avsätta pengar till nya platser utan att det också behövs åtgärder som berör deltagarens ekonomiska möjligheter och motivation för studier.
Arbetsförmedlingen lyfter, i sin rapport om generationsväxlingen i arbetslivet, behovet av att öka arbetskraftsutbudet för att finansiera den ökande försörjningsbördan i samhället. Den pågående pensioneringen av 40-talister och ökande livslängder bidrar till rejält ökande kostnader för samhället samtidigt som bristen på kvalificerad och anställningsbar arbetskraft redan börjar märkas i arbetslivet. Parallellt med detta befinner sig många människor i arbetslöshet. Arbetsförmedlingen ger inga precisa svar på hur arbetstillfällena kommer att öka, men på 15 års sikt måste samhället bidra med en rad olika insatser för att åstadkomma högre sysselsättningsnivåer där bland annat arbetslösa beskrivs som den arbetskraftspotential som skall dra in skattekronor till finansieringen av välfärden.
Kvalificerat tror att en utveckling av valideringsverktyget i anslutning till verksamhet på arbetsplatser, kan underlätta ingångar till exempelvis yrkesvux och yrkeshögskola. Genom att låta deltagaren utföra ordinarie arbetsuppgifter samlas bevis i kompetenskartläggningen där resultatet är avgörande för den fortsatta valideringsprocessen. För att skapa en kvalitetssäkrad process bör erhållna kvalifikationer i största möjligaste mån beskrivas utifrån kunskapskrav inom utbildning eller yrkesbevis. All samverkan med yrkeslärare eller yrkesnämnder är också bra, oberoende av syftet med kartläggningen.
Validering kopplas kanske främst till en anställd som erhållit sina kvalifikationer genom flera års arbete men valideringen är också möjlig att applicera från dag ett på en arbetsplats, exempelvis under en praktikperiod i en arbetsmarknadsåtgärd. Denna typ av kompetenskartläggning kan också underlätta för anställda att använda de kvalifikationer man erhållit på arbetsplatsen för att gå in i en utbildning. Det kan också handla om att från dag ett strukturerat validera den kunskap man kommer att erhålla under en praktikperiod för öka deltagarens möjligheter till utbildning eller anställning.
Kvalificerat ser möjligheter att i högre utsträckning använda arbetslivets lärandemiljöer, för att skapa den omsättning som krävs i arbetslivet.




Äldre inlägg